Det finns mer än en miljon kända insektsarter i världen. Mer än hälften av alla kända arter i världen är faktiskt insekter! Insekter har alla möjliga färger, former och storlekar. Men, vad är en insekt äntligen? Detta är en viktig fråga, eftersom begreppet ”småkryp” omfattar även andra smådjur.
En guldstekel - en vacker insekt som visar insekternas delar.
Vad är viktiga kännetecken hos insekter?
Insekter har tre kroppsdelar. De tre kroppsdelarna är huvud, mellankropp och bakkropp.
Insekter har vanligtvis sex ben. Dessa ben är kopplade till mellankroppen och inte till bakkroppen som i många tecknade serier!
Insekter har vingar. Vanligtvis har insekter två par vingar, men det finns arter med ett par (t.ex. flugor) eller utan vingar (t.ex. vissa myror). Till skillnad från andra djurgrupper har insekterna vingar OCH flera par ben. Vingarna kan vara tunna och genomskinliga (flugor, bin), hårda och glänsande (skalbaggar) eller ha fjäll (fjärilar).
Insekter har fasettögon. Dessa ögon består av många små delar, så kallade ommatidia. Insekter ser mindre tydligt än vad vi gör. Fasettögon har ofta en vid synvinkel och är bättre på att upptäcka rörelser. Vissa insekter kan till och med se färger som är osynligaför oss, t.ex. ultraviolett.
Insekter har ett par antenner som är kopplade till huvudet. Med hjälp av antennerna kan insekterna lukta, smaka och känna beröring.
Insekter har ett hårt yttre hudskelett (=exoskelett). Exoskelettet ger struktur och skyddar insekterna. Insekter har inga ben inuti kroppen. När insekterna växer tappar de sitt gamla hudskelett.
Insekter genomgår en process som kallas förvandling (=metamorfos). Det innebär att de unga insekterna (larverna) förvandlas till vuxna insekter, som ofta ser väldigt olika ut. Fördelen medförvandlingen är att larver och vuxna insekter äter olika saker och kan ävenleva i olika miljöer (t.ex. lever fluglarver i vatten, vuxna flugor lever på land).
Det latinska ordet insectum betyder "skära i”, eftersom insekternas kroppen skäras i tre delar.
De flesta tänker på spindlar och fästingar när de tänker på insekter. Spindlar och fästingar är dock inga insekter! Några uppenbara skillnader är att spindlar och fästingar har åtta ben och inga vingar.
Benen kan vara mycket olika i storlek och form. Gräshoppor har till exempel "hoppben" och kan hoppa ungefär 20 gånger sin kroppslängd - tänk att du skulle kunna göra det!
Vingarna kan vara tunna och genomskinliga (flugor, bin), härdade och glänsande (skalbaggar) eller ha fjäll (fjärilar).
Insekter ser mindre tydligt än vad vi gör. Du kan föreställa dig deras syn som en mycket "pixlig" bild. Insekternas sätt att se världen skiljer sig mycket från hur vi ser den!
Insekternas antenner kan vara mycket olika i storlek, form och funktion. Vissa hanfjärilar kan "känna lukten" av honorna på flera kilometers avstånd!
Insekternas betydelse - de 5 P:na
Gillar du choklad eller söta frukter? Eller tycker du om fiske eller blommornas skönhet? Hur som helst så finns allt detta tack vare insekter. Varför? Ta reda på hur insekterna bidrar till ditt dagliga liv och till miljön. Insekternas betydelse kan lätt förstås med hjälp av de 5 P:na (på engelska):
Pollinators (=pollinatörer)
Prey and Predators (=bytesdjur och rovdjur)
Physical decomposers (=fysiska nedbrytare)
Progress in science and technology (=framsteg inom vetenskap och teknik)
Provide Pleasure (=ger nöje)
1. Insekter är de viktigaste pollinatörerna (Pollinators)
Insekter är de viktigaste pollinatörerna (Pollinators): Vi behöver dessa insektspollinatörer för att få äpplen, jordgubbar, tomater och många andra frukter och grönsaker. Till och med kakao, som är huvudingrediensen i choklad, kräver insektspollinering. Så om du tycker om dessa frukter och choklad, tacka insekterna! En allmän tumregel är att ungefär en tredjedel av den mat vi äter kräver insektspollinering. En stor majoritet av de vilda växtarterna behöver också insekter för pollinering för att producera frukter och frön, så att de kan föröka sig.
2. Insekter är viktiga bytesdjur och rovdjur (Prey and Predators).
Det betyder att de är mat (Prey) för många fåglar, reptiler eller till och med fiskar. Många insektsgrupper är också viktiga rovdjur (Predators) som äter andra mindre djur. På så sätt kontrollerar insekterna också antalet andra insekter som du kanske tycker är irriterande (t.ex. myggor, bladlöss). Som bytesdjur och rovdjur är insekter en viktig del av näringsväven i nästan alla ekosystem.
3. Insekter är viktiga som fysiska nedbrytare (Physical decomposers)
Det betyder att de bryta ner döda organismer, matavfall eller till och med djurens bajs. Nedbrytningen sker ofta tillsammans med svampar eller bakterier. Nedbrytningen är ett viktigt steg i livets kretslopp eftersom den för tillbaka mineraler till jorden, så att andra organismer (t.ex. växter) kan ta upp dessa mineraler igen. Att livnära sig på döda organismer och bajs kanske låter äckligt för oss, men utan dessa insekter skulle en promenad i en park eller i en skog vara full av döda kroppar och en massa sk*t.
4. Forskning på insekter leder också till stora framsteg (Progress) inom vetenskap och teknik
En stor del av vår kunskap om arv och genetik bygger på forskning på insekter - forskning på en liten fluga har redan vunnit flera Nobelpris! Ny forskning visar att vissa insekter till och med kan smälta plast, vilket skulle kunna bidra till att lösa det pågående avfallsproblemet. Vissa insekter tillhandahåller också ämnen som kan användas för att tillverka medicin. Andra insekter producerar den intensivt röda färgen "karmin", som används i livsmedel (godis, yoghurt) eller till smink (rouge, läppstift).
Insekternas "teknik" ligger fortfarande före människans teknik på många områden: Tänk t.ex. på flygande saker. Många tycker att drönare är häftiga – tänk på att en insekt som är mycket mindre inte bara flyger bättre; de kan även se, lukta och orientera sig samtidigt, och dessutom utan batterier! Därför är det viktigt att bevara dessa inspirerande varelser!
5. En sista viktig aspekt är att insekter också ger nöje (Provide Pleasure)
Tänk på alla vackra fjärilar, söta nyckelpigor eller sommarens ljud av syrsor. Insekternas skönhet har inspirerat många konstnärer, författare, skapare av smycken och många fler. Visste du t.ex. att uppfinnaren av Pokémon, Satoshi Tajiri, älskade att samla insekter som barn? När Satoshi blev äldre försvann de gröna områden i stan där Satoshi samlade in sina insekter. Satosho Tajiri tänkte ge de barn som växer upp i städerna en chans att också få njuta av nöjet att hitta, observera och samla in arter. Detta är en av källorna till hans idé om Pokémon. Utan insekter skulle det kanske inte finnas några Pokemon.
Nästan alla färgglada blommor du kan se eller blommande träd och buskar kräver insekter som pollinatörer. Funktionen hos dessa vackra färger och söta dofter är faktiskt att locka till sig insekter som pollinerar. Så när du njuter av vackra blommor - tacka insekterna. Om du tittar närmare på insekter kan du njuta av de glänsande färgerna och de fascinerande detaljerna i deras kroppar. Utforska de olika insektsgrupperna och lär dig roliga och intressanta fakta om dessa grupper (se information nedan).
Det finns huvudsakligen en art som odlas i hela världen: det västerländska honungsbiet (Apis mellifera).
Honungsbin är sociala insekter och lever året runt i stora kolonier (10 000 bin).
Honungsbin har komplexa sociala strukturer och sätt att kommunicera.
Både vuxna honungsbin och larverna behöver nektar och pollen. Honungsbin tillverkar honung av nektar som lagras i kupan.
Honungsbin är generalister och besöker ett stort antal växter för att samla nektar och pollen.
Honungsbin har ganska korta tungor och besöker inte blommor där tungan inte kan nå maten.
Honungsbinär viktiga pollinatörer för vilda blommor, träd, örter, och speciellt för frukt-och grönsaksväxter människor odlar.
Intressanta fakta:
Honungsbin kan kommunicera platsen för födokällor genom att dansa.
Honungsbin kan göra honung av "honungsdagg" som utsöndras av bladlöss.
De produkter från honungsbin som vi använder är t.ex. honung och bivax. Bivax används för att tillverka ljus och i kosmetika.
Biodlare tar hand om honungsbin. De samlar inte bara in honung, utan flyttar också bikuporna till olika platser och behandlar honungsbina mot parasiter.
De flesta vilda bin är solitärer. Det innebär att de inte bygger kolonier och att varje hona lägger ägg.
Humlor däremot är sociala insekter och lever i kolonier med upp till 500 individer. Endast unga drottningar övervintrar och startar nya kolonier på våren.
Vilda bin kan samla in både pollen och nektar för att föda sig själva och sina avkommor.
Humlor har ofta långa tungor och kan nå nektar i djupa blommor.
Vilda bin pollinerar örter, vilda blommor, träd, frukt- och grönsaksplantor.
Vilda bin är en viktig föda för många fåglar.
Många vilda bin är specialister: de behöver specifika växter för att äta och bygga bo (väddar, fibblor och ärtväxter är viktiga för många arter).
Intressanta fakta:
Det finns mer än 20 000 arter av vilda bin i världen och cirka 300 i Sverige (inklusive 40 humlearter).
Humlor kan flyga även vid dåliga väderförhållanden (kallt, blåsigt) till skillnad från honungsbin. De kan värma sig själva upp till 30°C, även när temperaturen utanför endast är 0°C! Det är därför man kan se humledrottningar flyga så tidigt på våren.
De flesta vilda bin bygger bon på öppen mark, vissa i håligheter eller ihåliga stammar (t.ex. hallon). "Bihotell" hjälper inte bin som har bon i jorden eller humlor!
Humlor är de bästa pollinatörerna för tomater: de gör små vibrationer som "skakar ut" pollen.
Skalbaggar har hårda framvingar som ger dem ett extra skydd. De är ofta mycket färgglada och glänsande.
En del skalbaggar är pollinatörer (t.ex. humlebagge eller blombock).
Många skalbaggar bryter ner döda växter, döda djur och avföring.
Vissa skalbaggar lever som rovdjur och äter t. ex små insektslarver eller småfiskar under vattnet.
Vissa skalbaggar är naturliga "skadedjursbekämpare". Jordlöpare äter flera sorters larver av andra insekter och äter även små sniglar och snäckor. Nyckelpigor och deras larver äter bladlöss.
Många skalbaggar och deras larver behöver död ved. De flesta arter är specialiserade på ett eller ett fåtal trädslag.
Vissa skalbaggar förekommer som "skadedjur" i jordbruket (t.ex. potatisbagge) och i skogsbruket (t.ex. barkbagge). Detta är särskilt problematiskt i monokulturer med liten mångfald.
Intressanta fakta:
Det finns mer än 400 000 kända arter av skalbaggar i världen och mer än 4 000 arter i Sverige! Skalbaggar är den mest varierande djurgruppen. 1/4 av alla djurarter är skalbaggar!
Skalbaggar kan inte sticka och är ofarliga för människor.
Larverna av vissa arter (t.ex. av mörkbaggen) används som föda. Forskning visar att dessa larver till och med kan smälta plast och skulle kunna bidra till att lösa vårt plastavfallsproblem.
Skalbaggar som lever i vattnet kan bära med sig luftbubblor för att andas när de dyker.
Dyngbaggen (Scarabaeus) var mycket viktig i det gamla Egypten och förknippad med solguden. Skalbaggens rullning av en boll av dynga ansågs vara en symbol för solens rörelse.
Många människor samlar på skalbaggar som hobby på grund av deras mångfald av färger och former.
Fjärilar och nattfjärilar har fjäll på vingarna. Dessa fjäll kan vara mycket färgglada och bilda vackra mönster.
Fjärilar och de flesta nattfjärilar har långa sugande mundelar (=snabel) för att ta upp nektar.
Larver av fjärilar behöver ofta mycket specifika värdväxter (några behöver t. ex. brännässla).
Fjärilar och nattfjärilar är viktiga pollinatörer för vilda växter, örter och fruktväxter. De är ofta de enda pollinatörerna för växter med långa blomrör, eftersom det är bara de som kan få tag i nektarn.
Intressanta fakta:
Det finns ungefär 180 000 fjärilsarter i världen och ca 2650 i Sverige.
På Madagaskar finns en art med en snabel som är mer än 30 cm lång! Det är den enda pollinerande arten av en särskild sorts orkidé, med ett väldigt långt blomrör!
Larver verkar ha mer än sex ben. Förutom de sex "riktiga" benen har de också flera par ytterligare "falska" ben.
I många regioner i världen äter människor larver eller puppor av olika arter.
Det silke som vi använder till kläder är tillverkat av malarnas kokonger, som skyddar pupporna. Silke är en av de starkaste naturfibrerna.
Fullständig förvandling av fjärilar är fascinerande, eftersom larver och vuxna fjärilar ser så olika ut!
Flugor har bara ett par vingar samt antenner som vanligtvis är korta och ibland fransiga.
Många flugor, t.ex. blomflugor, är viktiga pollinatörer av växter. De är särskilt viktiga när det är kallt (t.ex. i norra Europa och i fjällen).
Många flugarter bryter ner dynga, döda djur eller träd.
Larverna av myggor och vissa andra flugor utvecklas i vatten och är viktiga födokällor för många fiskar, vattenfåglar och amfibier.
Vuxna flugor är mat för fåglar, rovinsekter, amfibier, reptiler och insektsätande däggdjur (t.ex. fladdermöss).
Larverna av många arter av blomflugor fungerar som naturliga "skadedjursbekämpare" eftersom de äter bladlöss.
Mygglarverna äter små organismer i vattnet och spelar en viktig roll i återvinningen av näringsämnen.
Intressanta fakta:
Det finns mer än 100 000 arter av flugor i världen och cirka 4 500 i Sverige.
Vissa blomflugor flyttar mellan länder, precis som fåglar! En sådan art som är mycket vanlig i Sverige är flyttblomflugan.
Blomflugor ser ”farliga” ut (ofta gul och svart som getingar), något som avskräcker andra djur. Men blomflugor är harmlösa och kan inte stickas! Ett enkelt sätt att särskilja blomflugor är deras korta antenner (bin och getingar har långa antenner!).
Endast honmyggor sticker människor och suger blod. Den huvudsakliga födan för vuxna myggor är faktiskt nektar. Därför bidrar myggor till pollineringen av vilda blommor.
Vissa flugor kan till och med lukta med fötterna (t.ex. husflugan).
Fruktflugan är mycket viktig för vetenskapen. Forskning med anknytning till fruktflugor har redan vunnit flera Nobelpris!
Gillar du choklad eller kakao? Tacka en fluga! Kakao pollineras av en liten fluga.
Myror är sociala insekter och kan leva i enorma kolonier med miljontals individer.
Myrkolonier är mycket välorganiserade. Myror kan bygga stora bon och har en hög kommunikationsnivå.
Myror är viktiga för spridningen av frön från många vilda blommor (t.ex. vitsippor, violer).
Många myrarter är rovdjur och äter andra insekter. De äter många "växtskadedjur". Därför är de viktiga för många slags växter.
Myror utgör viktig föda för många fåglar, amfibier, reptiler och till och med däggdjur (igelkott, björn).
Myror är också viktiga nedbrytare – de bryter ner döda växtdelar, små djur och matavfall.
Intressanta fakta:
Det finns mer än 13 000 myrarter i världen.
Vissa myrarter "håller" bladlöss i "gårdar". Myrorna även ”mjölka” bladlössen för att få ”honungsdagg”. Honungsdagg är en söt, klibbig avföring. Myrorna skyddar bladlössen från rovdjur och leder dem även till nya värdväxter.
Den största sammanhängande myrkolonin är nästan 6000 km lång och sträcker sig från Italien till Spanien!
Tillsammans kan myrorna övervinna hinder (t.ex. genom att bygga myrbroar) eller attackera större byten.
Bladskärarmyror samlar in blad och använder dem för att odla svamp som de äter!
Myror livnär sig på alla typer av mat, inklusive as och matavfall i stadsmiljöer. På så sätt är myror en naturlig "städare" för oss människor.
Vissa myror producerar antibiotika som kan användas i läkemedel för oss människor.
Det är ofta svårt att skilja mellan sköldbaggar och skalbaggar. Typiskt för många skinnbaggar är deras triangulära "sköld" på ryggen.
Vissa arter (dammskinnbaggar) kan gå på vatten och är ofta synliga på sjöar. De lever som rovdjur och äter andra insekter.
De flesta skinnbaggar suger växtsav. Några skinnbaggar är rovdjur som äter andra insekter.
Många fågelarter äter skinnbaggar. Nyckelpigor, larver av blomflugor och vissa andra insekter äter bladlöss.
Vissa grupper av skinnbaggar kan vara skadedjur i hemmen (t.ex. sängbaggar) eller i trädgårdsarbete eller jordbruk (bladlöss).
Skinnbaggar har en ofullständig förvandling, det betyder att unga skinnbaggar ser bara lite annorlunda ut än de vuxna.
Intressanta fakta:
Vissa arter producerar ett intensivt rött färgämne som kallas "karmin". Karmin används i färger och kosmetiska produkter som rouge och läppstift. Det är också en populär livsmedelsfärg (t.ex. i godis, yoghurt, ...).
De viktigaste anpassningarna mot rovdjur är kamouflagefärger (grön, brun) eller varningsfärger (t.ex. röd).
Några arter sprutar ut en stinkande lukt som försvar. Därför heter några arter bärfisar på svenska, eller ”stink bugs” på engelska.
Bladlöss utsöndrar honungsdagg, som är en sockerrik, klibbig vätska. Myror äter denna honungsdagg och de skyddar även bladlössen från rovdjur. Även honungsbin samlar in bladlössens honungsdagg och förädlar den till en speciell typ av honung.
Bladlöss kan klona sig själva. På så sätt förökar de sig mycket snabbt. Det är nästan omöjligt att bli av med bladlöss med bekämpningsmedel, eftersom de förökar sig så snabbt.
Gräshoppor livnär sig främst på växter, ofta på olika gräsarter.
Gräshoppor kan både hoppa och flyga. Vissa arter är även rovdjur!
Många arter är kamouflerade och syns knappt för rovdjur.
Främst är det hanarna som "sjunger" för att locka till sig honor. "Sången" är i själva verket ett resultat av att kroppsdelar (vingar eller ben) gnuggas mot varandra. Vissa arter kan höra med sina ben.
De är mat för många skalbaggar, myror, spindlar, fåglar och små däggdjur (t.ex. igelkottar).
Intressanta fakta:
Det finns cirka 20 000 arter av gräshoppor, och syrsor i världen. I Sverige finns cirka 35 arter.
Vissa arter kan bilda stora svärmar och äta på jordbruksgrödor. En sådan svärm som förstör skörden spelar en viktig roll i Bibeln.
Den hittills största svärmen observerades år 1875 och den var lika stor som Kaliforniens yta! Överraskande nog dog den art som bildade svärmen ut på grund av jordbruk och andra mänskliga aktiviteter!
I många regioner världen över äter människor gräshoppor. Gräshoppor kan vara en framtida hållbar livsmedelskälla. De innehåller mycket protein, men kräver mycket mindre resurser än nötkreatur eller grisar.
Många arter har starka bakben. En gräshoppa kan hoppa runt en meter – det är ungefär 20 gånger kroppslängden! Tänk att du kunde det!
Informationen nedan omfattar steklar som inte är bin eller myror. Dessa steklar är getingar, parasiterande getingar och växtsteklar.
Allmän information:
Vissa getingar är sociala och bygger sina egna bon och kolonier.
Vissa arter är viktiga pollinatörer av vilda växter. Fikongetingar är också den enda grupp som pollinerar fikon.
Många arter av parasitsteklar har en "gök-livsstil" och lägger sina ägg i andra insekters bon. Larverna äter sedan maten i boet eller äter till och med andra insekter.
Larverna av de flesta växtsteklar utvecklas i växter. De behöver ofta mycket specifika värdväxter.
Vuxna getingar är rovdjur och livnär sig på många andra insekter, t.ex. flugor eller myggor, men de jagar också spindlar. Vissa arter lockas också av vår mat eller söta drycker.
Vissa fåglar äter getingar och andra steklar. Grävlingar kan angripa getingars bon för att äta larver.
Intressanta fakta:
Vissa grupper av getingar kan sticka. Getingar sticker endast när de eller deras bo störs eller hotas. Att hålla sig lugn är det bästa sättet att undvika att bli stucken.
Det är också bäst att inte döda getingar, eftersom de äter andra djur som kan vara störande, t.ex. myggor.
Vissa arter av parasitsteklar är väldigt färgglada.
Att döda en geting kan locka till sig fler getingar, eftersom den hotade getingen sänder ut en kemisk larmsignal som luktar som banan.
Vissa parasitsteklar används för biologisk bekämpning av "skadedjur" i växthus, t.ex. när de parasiterar bladlöss på tomater eller jordgubbar.
Trollsländor är ofta mycket färgglada, har fyra genomskinliga vingar, en tunn kropp och stora sammansatta ögon.
Trollsländans larver utvecklas i vatten.
Larverna av trollsländor tillhör de främsta rovdjuren i vatten och äter andra larver från flugor, myggor och även groddjur eller fiskyngel.
Larverna av trollsländor är också föda för vattenfåglar, amfibier och större fiskar. De vuxna har nästan inga naturliga fiender.
Intressanta fakta:
Det finns cirka 5 600 kända arter i världen och cirka 60 arter i Sverige.
Trollsländor kan inte sticka och de biter inte människor. Även om de är ofarliga är många människor rädda för dem.
Trollsländor som parar sig flyger i tandem, vilket ibland ser ut som ett hjärta. Hanar och honor av samma art kan även ha olika färger (se bild 3).
Trollsländor är insektsvärldens helikoptrar! Trollsländor kan flyga med en hastighet på cirka 50 km/h. De kan också sväva på en plats, flyga baklänges och göra snabba svängar.
Trollsländors flygande inspirerar forskare och tekniker som bygger drönare.
Vuxna trollsländor är mycket framgångsrika flygande rovdjur (god syn + smidig flygning). De livnär sig främst på myggor, flugor och andra insekter.
Fossil visar att vissa av trollsländornas förfäder (för 350 miljoner år sedan) hade ett vingspann på upp till 75 cm!
Minskning av insekter - vad det är och varför det spelar roll
Vad är minskning av insekter?
Många insektsarter i världen minskar, vilket innebär att vi har allt färre insekter. När denna nedgång fortsätter under en längre tid kan insektsarter försvinna lokalt eller till och med globalt. Vissa insektsarter har redan dött ut i Sverige eller till och med dött ut globalt! Denna nedgång äventyrar ekosystemen och påverkar direkt våra framtida liv.
Varför är minskning av insekter ett problem?
Vi behöver insekter för att skörda våra grödor - cirka 75 % av alla grödor pollineras av insekter. En allmän tumregel är att ungefär en tredjedel av den mat vi äter kräver insektspollinering. Om vi inte har tillräckligt med insekter kommer detta att påverka matproduktionen! Insekter har också många fler funktioner och är viktiga bytesdjur för andra djur - om insekter minskar påverkas det nästan alla ekosystem världen över på ett negativt sätt!
De flesta frukter kräver pollinering av insekter.
Hur illa är minskningen av insekter?
En studie från Tyskland rapporterade en enorm minskning med 75% på 27 år! Det betyder att om forskare samlade in 100 gram insekter i en fälla 1989, så hade mängden insekter sjunkit till 25 gram åri 2016 – tre fjärdedelar av insekterna hade försvuannit på bara 30 år! Andra studier visar även på minskning av många insekter runt om i världen. För de flesta platser har vi dock inte tillräckligt med observationer för att ge exakta siffror.
Hur är det i Sverige? Cirka 1/3 av alla vilda bin och 1/5 av alla fjärilar i Sverige är hotade.
Kommer vi att förlora alla insektsarter? Nej, men många arter kan försvinna, särskilt de mer specialiserade insekterna. Så får vi en mindre varierad natur.
Vilka är orsakerna till denna minskning?
Insekternas minskning beror på flera orsaker som är kopplade till mänsklig verksamhet. De viktigaste orsakerna är förändringar i landskapet på grund av intensivt jordbruk (=odling) och avskogning. De förändrade landskapen är ofta monotona och erbjuder sämre livsmiljö och föda för insekter. Dessutom använder det intensiva jordbruket ofta bekämpningsmedel (=gift) mot skadedjur, vilket också dödar många nyttiga insekter. Städer och andra bebyggda områden är också ett problem för insekterna, då de inte erbjuder tillräckligt med "vilda" områden där insekterna trivs. Slutligen påverkar klimatförändringarna många insekter på ett negativt sätt.
Jordbruk med liten mångfald och användning av bekämpningsmedel äventyrar insekterna.
Om mänsklig verksamhet är avgörande för minskningen krävs det en förändring av de mänskliga handlingarna för att vända trenden. Vi behöver inte bara vara medvetna om problemet, vi måste agera!
